Sagan om Johan
Text: Marcus Frödin

Jag ska berätta för er en saga, om mannen som försvann
Berätta för er om Johan, Johan gick upp i damm!
Han föddes på lera och grus, vid stans fattigaste hus
Hans pappa dog rätt snabbt, mamma klara' inte de'
Med pengar var det knappt, socialt ännu värre...

refrängstart
För han va Johan, stans fattigaste jon
Ja han va Johan, en i en miljon...
En i mängden var Johan, en som aldrig tog ton
En i mängden var Johan, stans fattigaste jon
refrängslut

När Johan börja skolan, en varm augustidag
Han gick i första klass, precis som du och jag
Försökte klara sej, det berätta han för mej
Men han var mobbad som få, hans hy av slag var blå
Så kom Johan ut i livet, bort från hånande skratt
Men jobb det fick han sällan, sov ute varje natt
Så fick han det till slut, han va inte längre en suput
Som servitör trivdes han bra, fick sova varje da

..refräng

Så träffa' till slut Johan, sin största kärlek
Dom var alltid tillsammans, med kyssar och med smek
Men inget varar länge, nej, sällan i Johans mall
Hon lämna han för en annan, och det blev Johans fall
Så tog det slut för Johan, en mörk decemberkväll
Ett rakblad mot handleden, tog slut på allt gnäll
Ni undrar varför han gjorde så... tog slut på sitt liv
Jo, Johan var för instabil, förhållandet, dödens kniv

..refräng

Han begravdes utan gravsten, bara en liten rad...
"Här ligger Johan, hans liv var en charad"
Men ingen saknar Johan nu, ingen vet att han fanns
Ingen saknar Johan nu, som aldrig fick sin chans