mörker
ett dunkel från det förflutna
tårar, skrik
målar mörkret svart
svart som en natt utan stjärnor
en tid utan hopp
bara svart
gråter
skriker
ser de synerna igen
hör orden
försöker inbilla mig att det aldrig har hänt
men hur kan en mardröm då i sådana fall
kännas så verklig om inget nu har hänt
Skriker ut min sorg
men ingen ser eller hör
ligger sömnlös
vrider och vänder mig om
varmt, svettigt.
Hur ska jag göra för att förstå?
Vill inte vara
Vill inte se